Vivere senza rimpianti

Har kommit fram till att jag tänker på tok för mycket. Och av någon underlig anledning så tror jag att allt ska gå åt helvete oavsett vad som händer. Lärde mig idag att världen inte går under, det finns ingenting som är hela världen och allt ordnar sig så småning om. Det tar bara lite längre tid och lite mer ansträngning. Måste dock ändå skaffa mig ett bättre psyke. Undra hur och var, Maria föreslog ironiskt HM. Men jag tror inte dem säljer det där :P. Jag gjorde allt jag kunde, ställde mig trotts allt in på att få göra allt igen. Men det gjorde fortfarande ont när jag fick det bekräftat.

Måndag igår och ny vecka. Föreläsning och lite plugg. Fotbollsgala med S, värst var Ola Salo i sin skin sparkdräkt. Illamående på hög nivå från våran sida. Bäst var den fulla göteborgaren som inte kunde svara på frågorna ordentligt och skömmigast var när Almenäs tvingade Ljungberg att lova att de vinner på lördag. Jobbigt jobbigt.

Tisdag och en bit in i veckan. Motgång, föreläsning och plugg. Träna med S, vi ska ta tag i våra liv efter en latisvecka. Sen blir det hem och bara slappa. Ledig imorgon, skönt värre. Plugg och träffa Älsklingen står på schemat <3.

Om du lämnade mig nu...