Vivere senza rimpianti

Nytt år och ännu ett år äldre. Men vad ska man göra. Började nyårsaftonen med en roadtrip till Uppsala med S för att hämta hem E. Lite förvirrat och för högt sockerintag så kom vi hem tillslut. Vilade lite och sen var det bara att köra igång med fixandet. Blev förfest och paket utdelning hemma hos E, eftersom E fyllt år i helgen och jag efter tolvslaget. Sen bar det av till Konrad med S och E för privatfest och middag. Har aldrig i hela mitt liv kännt mig så missanpassad. Vi svepte i oss vårt bubbelv vid tjugo i tolv och sen traskade vi till torget gör att fira tolvslaget och min födelsedag. Åkte hem till E och hängde lite innan Älsklingen kom och plockade upp mig i en taxi och vi åkte hem till honom.

Vaknade upp i ett nytt år och ett år äldre hemma hos Älsklingen i morse. Kan nog inte bli så mycket bättre, trotts att jag är bitter på min födelsedag. Önskar att jag inte hade kommit så tidigt, det är ju ingen som bryr sig då alla ligger hemma och mår bakis. Min dag kommer i skymmundan, jag vill stå i centrum på den dagen. Barnsligt, jag vet. Det sved mest igår vid tolvslaget då jag stod bredvid en av mina barndoms kompisar och inte ens ett grattis fick man... Barnslig och bitter, jag vet. Men alla vill ju ha sin dag, men min dag bara försvinner...
Spenderade i alla fall en underbar morgon hemma hos Älsklingen innan jag åkte hem och slöt upp med S och E för att kolla på Ivanhoe. Har ätit födelsedagsmiddag med familjen och öppnat paket, nu blir det bara till att slappa.